Inför kvällens hojtur fanns ingen självklar Roadcaptain och jag lovade träda in. Gissa om ångesten kröp in på skinnet eftersom jag har en hjärna som levererades utan medföljande GPS. Har noll lokalsinne och kan fortfarande inte ta mig tillbaka till ställen som vi kört till med klubben. Nåväl, allt löser sig. Vid Statoil-träffen bestämde vi att Erik fick bli kvällens Roadcaptain och efter honom körde Daniel och efter honom körde Stefan och efter honom körde jag.
Detta gäng tog sikte på Pannkakshuset i Tolg och vägarna dit är härliga och kurviga. Vägen hem blev dock ännu mer härlig och kurvig. Regn och åska höll sig på avstånd och solen lyste nästan så den bländade. Vilken kväll :-). Tack Erik!
Tack Ulf och Erik som stf RC. På onsdag tjänstgör ordinarie igen. Det blir en runda mot Kosta.
Hej!
Det där med hjärna utan GPS känner
jag igen.
Jag jobbade på en järnhandel i
Landskrona i slutet av 80 talet. När jag skulle hem, efter första
dagen på jobbet, tog det ett par timmar innan jag hittade hem. Då
hade jag ändå varit där tidigare på dagen med flyttbilen.